Det är otroligt bra att ha en LLU som sitter och antecknar medan man har lektion, man ser lektionen ur ett helt annat perspektiv än då man är mitt i och leder undervisningen. Inför en annan gång hade jag:
1) Uppmärksammat de eleverna som räckte upp handen.
Det blev lätt att jag gick till de elever som lät och gnydde tidigare än till de elever som satt snällt och tyst. Detta för att det inte skulle bli för mycket liv i klassrummet. Jag kände även att det var svårt att se vem som räckte upp handen först, så det gäller för mig att ha riktiga hök-ögon till nästa lektion, och att jag tittar runt i klassrummet ordentligt.
2) Jag hade uppmärksammat de elever som har svårare att komma igång med skrivandet bättre nästa gång. Jag skulle ge dem flera olika idéer om vad deras berättelse kunde ha för handling osv.
3) Jag hade haft en tydligare genomgång av vad som menas med "röd tråd". Det kan lätt bli att de som undrar inte vågar fråga. Jag hade antagligen t.o.m. skippat att prata om den "röda tråden" och istället fokuserat på och berättat hur alla delar i berättelsen måste hänga ihop för att man som läsare ska förstå. Eventuellt gett exempel på hur osammanhängande en berättelse blir om den exempelvis saknar en mittdel.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar